Greek English Italian Dutch German Russian
Lefkada
Links Sitemap

Web Cam Lefkada - Central Square

Kartor over Lefkas
Litteratur- och Konst Festivalen Internationell Folkdans Festival
Evenemang
Museums & Galleries in Lefkada
The Web Site is hosted to SYZEFXIS

Kultur - Laografi - Tradition

GESTALTER AV KULTUR OCH KONST

 Lefkas är en ö med stor  tradition inom konst och kultur. Öns geografiska läge - samt alla andra Joniska öarna – bidrog till en närmare kontakt med Väst medan fastlandet levde under turkiskt styre utan kulturliv.

 Den säregna kulturen som präglar de joniska öarna, samt öns speciella karaktär som översvämmas av «stönet från haven och stönet från ekarna», har gett Lefkas möjlighet att föra fram några av de mest tongivande poeterna. Här föddes framstående vetenskapsmän  och konstnärer på nationell såväl internationell nivå.

 Ioannis Zambelios (1787-1856). Efter studier i Italien och Paris (juridik, litteratur, filosofi), återvände han till Lefkas och utnämndes till statsåklagere för den Joniska Öarna. Blir medlem i «Filiki Etairia», och hängav sig åt den nationella frihetskampen. Blir den framstående medlemmen i organisationen för Lefkas. Han skrev 12 tragedier med nationell innebörd.

 

Lefkadios Hearn
Lefkadios Hearn
Lefkadios Hearn / Yakumo Koizumi (1850-1904). En framstående författare från Lefkas som bosatte sig i Japan och gjorde den uppgående solens land känd i Västvärlden. Anses vara en av Japans nationella författare.

 Spyridon Zambelios (1813-1881). Son till Ioannis Zambelios. En historiker, vars viktigaste verk är «Bysantinska studier» (1857), i vilket han försökte demonstrera enheten i den bysantiska staten. Var också en berömd författare av romaner.

Aristotelis Valaoritis
Aristotelis Valaoritis
Aristoteles Valaoritis (1824-1879). Framstående poet. Hans poesi genljuder av kärleken till hemlandet, till friheten och hans beundran för frihetskämparna i revolutionen 1821. Han representerade under många år Lefkas i det Joniska parlamentet där han stred för en förening med Grekland innifrån de radikala  lederna. När hans dröm uppfylldes valdes han in i det nationella parlamentet.

 

Aggelos Sikelianos
Aggelos Sikelianos (1884-1952). En stor poet och drivande eldkraft för återupplivandet av den Delfiska Ideen om världsvid enhet som kombinerade  antika grekiska och kristna ideer i sin poesi, och lyckades få den att återklinga på en universell nivå.

 Kleareti Dipla-Malamou. Poet och prosaförfattre, den första kvinnan som fick pris av Aten Akademien.

 Nikos Svoronos (1911-1989). Expert på bysantiska studier, framstående forskare inom modern grekisk historia, med viktiga verk och internationellt känd.

 Aristoxenos Skiadas (1932-1994). Erkänd professor i Klassisk Literatur och vice kansler vid Atens Universitet.

 Nikos G. Katiforis (1903-1967). Författare av prosa och teater, skribent i tidningen Rizospastis under flera år.

 Gerasimos Grigoris (1907-1985). Författare belönad med 2 statliga litteraturpriser (1958 och 1963).

 

Den expressionistiske
målaren Theodoros Stamos
Theodoros Stamos (1922-1997). Konstnär med internationell ryktbarhet, nyskapare av abstrakt expressionism.

 Nanos Valaoritis Framstående poet inom superrealismen, författare av prosa och teater.

 Agni Baltsa. Framstående mezzosopran med internationell karriär.


SEDER OCH BRUK
Seder, bruk, och det lefkadiska folkets skapande språk i dess olika skepnader, välsignelser och förbannelser, sagor och gåtor, satiriska sånger och komiska berättelser, utgör skatter och är en del av den rika och stora traditionen som till stor del finns bevarad.

Många seder kopplade till högtidskalendern livscykeln - Jul, Påsk, Karneval och Fastedagarna – lever kvar ännu idag. De viktigaste är:

 JUL: Under Julafton så bakar kvinnorna Jesusbröd eller Jesusbullar och korset. För pojkarana så bakas kors medans för flickorna "vlahes" eller"mpaloumpes".. På kvällen så delar man upp korset, alla samlas i huset runt det dukade bordet, där vinflaskan placeras i mitten. Korset skärs i fyra delar och placeras över flaskan. Alla sträcker ut högra handen, tar och skär deras bit från korset och lyckönskar varandra.

 NYÅR: På nyårsafton så placerar Lefkasborna i deras hem vattenlökar (koutsounes)- för husets lycka och välbefinnade och på nyårsdagen välkomnar det nya året med Dianas tradition, där huvudrollen spelas av Lefkas filharmoniska orkester. Diana betyder «morgontidig» - hymn, sång eller bön. På nyårsafton innan gryningen, så marcherar filharmonikern – som följs av stora och små, med sånger och musik –runt stadens gator och spelar gladar låtar, och stannar upp och spelar utanför husen , som en lyckönskning inför det nya året. Diana är troligen än kvarleva från den venetiska och engelska väldet.

 THEOFANIA (GUDS MANIFESTATION): På Theofania dagen , när biskoper kastar korset i vattnet, så doppar de närvarande tre gånger i sjön en bunte med apelsiner knutna i ett rep. Dessa placeras under husikonerna och de gamla apelsinerna  från förra året slängs bort.

 PÅSK: På påsklördagen, vid niotiden på morgonen, så öppnar kvinnorna husfönstren och slänger "föremålet" ut på gatan. De slänger ett keramisk föremål, kruka, vas, tallrik, bägare och i nödfall en tegelpanna ett ett glasföremål – i stort sett ett föremål som går lätt sönder i bitar. Bitarna får man inte plocka upp under samma dag . Enligt traditionen så slönger man föremålet för att brytta Påskveckans sorg, och lugn. Efter kyrklockornas slag, marcherar filharmonikern ut på stadens gator och spelar marcher. På så sätt blandas musikljudet med ljudet av krukorna som slås i bitar.

BYGGDENS YRKER OCH SYSSELSÄTTNINGAR


Jordbruket var under flera århundraden den mest betydelsefulla verksamheten för Lefkas befolkning som var deras huvudnäring. Populära och inkomstdrivande jordbuksarbeten var odlingen av olivträd – mest i låglandet – och vinodlingen – i höglandet – en verksamhet som var mycket omtyckt bland Lefkasborna sedan antiken. Många antika författare –som Plinius den Äldre- (23-79 f.Kr.) och Athinaios (160-250 e.Kr.), författaren av   «Deipnosofistes» - omnämner den berömda lefkadiska vinet. Förutom jordbruksarbeten så utgjorde boskapsskötsel och fiske andra viktiga verksamheter för invånarna och som följd handeln och andra praktiska vardagliga yrken.

Jordbruket var under flera århundraden den mest betydelsefulla verksamheten för Lefkas befolkning som var deras huvudnäring. Populära och inkomstdrivande jordbuksarbeten var odlingen av olivträd – mest i låglandet – och vinodlingen – i höglandet – en verksamhet som var mycket omtyckt bland Lefkasborna sedan antiken. Många antika författare –som Plinius den Äldre- (23-79 f.Kr.) och Athinaios (160-250 e.Kr.), författaren av«Deipnosofistes» - omnämner den berömda lefkadiska vinet. Förutom jordbruksarbeten så utgjorde boskapsskötsel och fiske andra viktiga verksamheter för invånarna och som följd handeln och andra praktiska vardagliga yrken.

Jordbruket var under flera århundraden den mest betydelsefulla verksamheten för Lefkas befolkning som var deras huvudnäring. Populära och inkomstdrivande jordbuksarbeten var odlingen av olivträd – mest i låglandet – och vinodlingen – i höglandet – en verksamhet som var mycket omtyckt bland Lefkasborna sedan antiken. Många antika författare –som Plinius den Äldre- (23-79 f.Kr.) och Athinaios (160-250 e.Kr.), författaren av«Deipnosofistes» - omnämner den berömda lefkadiska vinet. Förutom jordbruksarbeten så utgjorde boskapsskötsel och fiske andra viktiga verksamheter för invånarna och som följd handeln och andra praktiska vardagliga yrken.

 Från verksamheten som omfattade jordbruk och boskapsskötsel så uppstod och skapades nya yrken som var självfallna i de små agrara samhällen: plogman, skördare och tröskare, mjölnare, tvättare, grävare, byggare, sotare. De övriga traditionella yrken, - skomakare, snickare, tunnhantverkare, järnsmed, skräddare och handelsman- kompletterade familjernas huvudverksamheter.

Broderi från Lefkada

Den viktigaste hemslöjden – både för och nu– är konsten att brodera och väva, som utvecklades i flera bergsbyar, främst i  Karya, som har till stor del bevarat traditionen och sederna . De berömda korsaniska broderierna är en unik broderingsteknik som utvecklades av Maria Stavraka. Tekniken fick ett stort genomslag både utanför ön och utomlands. Området bjuder också på suveräna vävnader med ovanliga motiv gjorda med stor konst.






DEN LEFKADISKA FOLKRÄKTEN

 

KVINNLIG ( BRUDDRÄKT)


Bruddräkt
Brudklänningen är av silke eller ylletyg, med tät blank vävnad. Den hänger ner,och bildar breda  veck varigenom ett puffärmsliknande utseende uppstår. Klänningkanten har  plattsömsbroderi, i guld. "Kampzela" – kjolens överdel – är utsmyckad med  kedjesömn samt även kjolrundan. Favoritfärgerna för brudklänningar är marinblå, rosa, lila, olivgrönt, rosarött. Ytterplagget som kallas «tsoumpe», är en särk med korta och konstiga ärmar uppblåst vid axlarna och åtsittande längre ner som täcker ryggen och fortsätter enda ner till fötterna och hänger efter med välstryckta veck. Vid ärmarnas smala del finns jättefina bårder ,med rutmönster, kedjesömn och guldmärlor. Ytterplaggets ryggbrodering är mycket vackert. Hela ytan från axlarna till midjan är utsmyckad med broderade blommor av silkes- och guldtråd. En imponerade halskläde på framsidan är "spaleta"  i färgerna vit, rosa eller gult med plattsömnsbroderi runtomkring. En nödvändig tillbehör och findetalj till "spaleta" är alla guldsmycken: spiles, och pontalia, spännen och broscher. Pontalia och spiles har små guldskedjor utsmyckade med guldhjärtor. Förutom halsmycken så fanns ringar och örhängen. Underbar avslutning till bruddräkten  är hatten. Brudarna bar den snett och alltid till vänster så att den täcker en del av pannan. Den är guldbroderad och vackert utsmyckat. Den tillverkas av svart sammetstyg som broderas med blommor och linjemönster i guldtråd. Den vackraste och mest säregna smycket som utsmyckar huvudbonaden kallas tremoula, en ca 10 cm lång pinne av metal som står upprätt vid huvudbonadens kant. På dess topp en metalisk stjälk som har en blomma med 2 - 3 guldbeklädda diamantstenar. Ovanpå slöjan tillkommer en tunn nätaktig tyll som faller ända ner till axlarna och ryggen.

MANLIG (BRUDGUM)


Brudgumsdräkt
Brudgummen var iklädd vit broderad skjorta och väst av blåfärgad sammet. Västens rygg var av blank silkestyg i röd, blålila, eller grönt färg, med breda blommor. Knäbyxan i ylle, broderad vid kanterna samt sockorna som också var broderade. Dräkten omfattar  bälte, bindmössa med svart tofs och vanligtvis, halsduk. 


MUSIK


Musiksmaken avspeglar skillnaderna mellan öns olika delar och den kulturella differentieringen. Landbygden lyssnar på folkmusik och rempetika – resultatet av fasta kontakter med fastlandet. Staden föredrar musik av körer och mantolinogrupper, ett exempel på det nära anknytningen till Italien, eftersom under hela det Venetianska styret,fram  till föreningen med Grekland, så studerade barn från förmögna familjer juridik eller medicin i Italien och återvände hem med seder och bruk från Västvärlden.
Venetierna å andra sidan befrämjade sin egen kultur över alla öarna, något som idag är märkbart när det gäller deras stora influens i musiken.

Musiksmaken avspeglar skillnaderna mellan öns olika delar och den kulturella differentieringen. Landbygden lyssnar på folkmusik och rempetika – resultatet av fasta kontakter med fastlandet. Staden föredrar musik av körer och mantolinogrupper, ett exempel på det nära anknytningen till Italien, eftersom under hela det Venetianska styret,framtill föreningen med Grekland, så studerade barn från förmögna familjer juridik eller medicin i Italien och återvände hem med seder och bruk från Västvärlden. Venetierna å andra sidan befrämjade sin egen kultur över alla öarna, något som idag är märkbart när det gäller deras stora influens i musiken.

Lefkas har den näst äldsta (efter Corfu) Filharmoniska Orkestern i Grekland (1850). Den aktiva Föreningen har bidragit till att utveckla invånarnas musikkultur och har framträtt  vid flera viktiga nationella evenemang, så som när man firade de Joniska öarnas förening med Grekland år 1864, de första Olympiska spelen i Aten  1896, MellanOlympiaden år 1906, m.m. År 1983 tilldelades Aten Akademins pris. Filharmoniska Orkestern opererar Musikskola, Mässingorkester,  Lilla Mässingorkester och  Musikensembler.

Lefkas hyser också en mängd traditionella dansgrupper, körer och mandolinorkestrar med nationella och internationella aktiviteter.